Sverige måste växla upp –nu krävs handling för att nyttiggöra och skala samhällskritisk innovation.

På seminariet "Hur Sverige kan bli excellent inom nyttiggörande av samhällskritisk innovation", arrangerat i Sveriges riksdags Andrakammarsal den 19 mars av Lili André (KD) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S), i samarbete med SISP – Swedish Incubators & Science Parks, lyftes detta glapp mellan potential och verklighet fram med kraft. Politiker, forskare, ekosystem, entreprenörer och investerare samlades i Sveriges riksdags Andrakammarsal för att diskutera varför Sverige halkar efter i konkurrensen om att skala samhällskritiska innovationer – och vad som måste göras – nu.

Vi måste välja framtid

Seminariet öppnades av riksdagsledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro (S) som underströk att Sverige befinner sig vid ett vägskäl. Hans budskap var tydligt: innovation är inte en lyx – det är en nödvändighet.

"Vi står inför stora samhällsutmaningar: klimatet, energiförsörjningen, hälsan och försörjningen av framtidens jobb. Vi har forskningen och entreprenörerna, men vi saknar helheten i systemet som gör det möjligt att skala upp idéer till globala lösningar. Den här kvällen handlar om att diskutera vad som krävs för att Sverige ska ta ledartröjan – men också om att vi politiker lyssnar och agerar därefter."

Från världsledande forskning till globalt genomslag 

Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova, beskrev ett Sverige som länge haft potentialen att leda utvecklingen inom tekniktunga områden som AI, bioteknik och avancerade material. Men bilden har förändrats.

"Vi har halkat efter. Sverige föll från plats 17 till plats 25 i det globala AI-indexet på bara ett år. Det här handlar inte om siffror i ett index – det handlar om uteblivna investeringar, jobb som aldrig skapas och innovationer som inte når marknaden. Vi har inte råd att vänta längre. Politiken måste sätta riktningen och trycka på gasen nu."

Isaksson betonade att många andra länder redan har tagit tydliga steg för att stärka sina innovationssystem och skapa strategiska program för att ta forskning hela vägen till marknad och industriell tillämpning. "Om Sverige ska vara med i det globala racet behöver vi en tydlig plan – nu."

Startups och scaleups som samhällsmotorer

En annan av seminariets huvudtalare var Stina Lantz, vd för SISP, som belyste den obalans som finns i Sveriges nuvarande innovationssystem. Hon pekade på att medan Sverige rankas som ett av världens mest innovativa länder, är andelen startups som lyckas skala upp till hållbara, globala företag extremt låg.

"Endast 0,19 procent av alla nordiska småföretag tar steget till att bli globala scaleups. De få som lyckas står för en oproportionerligt stor del av jobbtillväxten och bygger de industrier som Sverige kommer att leva av i framtiden. För att fler ska lyckas skala upp behöver vi en nationell innovations- och kommersialiseringsstrategi, och vi behöver den nu."

Lantz efterlyste inte fler utredningar eller visioner, utan konkreta åtgärder. Hon menade att Sverige i dag har världsledande forskning, men saknar förstärkningar i det system som tar innovationerna från labb till industriell produktion och export.

Utan rätt kapitalstruktur går det inte

En som redan byggt ett bolag med global potential är Karin Ebbinghaus, vd för Elonroad. Bolaget har utvecklat en innovativ lösning för att ladda elfordon under färd – en teknik som fått internationellt genomslag, men som nu hotas av finansieringsgapet som råder i Sverige.

"Vi har tekniken, vi har kunderna och vi har teamet som kan leverera. Men vi saknar kapitalet för att skala upp på allvar. Våra cykler är inte sju år, som mjukvarubolagens, utan minst tio till tjugo. Om Sverige vill vara ledande i klimatomställningen måste staten skapa strukturer för långsiktigt, tålmodigt kapital – annars tappar vi bolagen till andra länder."

Ebbinghaus var tydlig med att de traditionella riskkapitalfonderna, som fokuserar på snabba vinster, inte passar för deeptech- och industribolag. Hon efterfrågade nya modeller, som "evergreen-fonder", och statligt stöd för att finansiera capex-intensiva bolag.

"Vi behöver en strategi, inte en förhoppning"

Boel Rydenå-Swartling, grundare av Charge Amps, investerare och affärscoach på Sting, underströk vikten av långsiktighet och förutsägbarhet i både kapital och regelverk. Hon varnade för konsekvenserna av att Sverige saknar en sammanhållen strategi för hur innovationssystemet ska stötta uppskalning av framtidens industribolag.

"Vi ser hur talang, kapital och investeringar flyttar till länder där det finns en tydlig plan. I Sverige pekar vi ut viktiga teknikområden, men vi har varken de stödstrukturer eller incitament som krävs för att bolagen ska växa här. Vi kan inte vänta på att marknaden ska lösa det – vi måste agera politiskt och strategiskt."

Boel efterlyste en statlig satsning som tar vid där riskkapitalet inte räcker till, och en samordnad plan för hur Sverige ska bli världsledande inom framtidens klimatteknologier.

Konkurrens mellan innovationsnationer

Klementina Österberg, vd för GU Ventures, beskrev den strukturella utmaningen som många svenska deeptech-bolag står inför – och varför dagens finansieringsmodeller inte är tillräckliga:

"Vi ser gång på gång att bolag med världsledande teknologi tvingas söka kapital utomlands eftersom det svenska ekosystemet inte erbjuder de långsiktiga strukturer som krävs. Våra bolag konkurrerar inte bara med teknik, de konkurrerar med andra länder som har både mer kapital och bättre villkor för att bygga nästa industrigeneration."

Hon betonade behovet av att tänka om kring hur staten och offentliga aktörer stödjer innovationsbolag:

"Vi behöver uthålligt kapital och evergreen-fonder, inte fonder med tioåriga livslängder som pressar bolagen till snabba exits. Regeringen måste skapa incitament för fonder och investerare att tänka långsiktigt. Om vi inte gör det nu, riskerar vi att förlora hela generationer av framtida globala bolag."

Akademin en guldgruva för innovation

Elias Arnér, professor i biokemi vid Karolinska Institutet och vd för Thioredoxin Systems som utvecklar en ny antibiotika, lyfte fram att akademin ofta sitter på forskningsresultat som kan bli nästa stora exportframgång. Men dagens strukturer och kultur bromsar processen.

"Vi satsar över 50 miljarder kronor* varje år på forskning i Sverige – men hur mycket av det når marknaden? Vi måste sluta vara rädda för kommersialisering. Politiken måste säkerställa att akademin har incitament och stöd för att nyttiggöra sin forskning. Annars går vi miste om både värde och samhällsnytta."

Arnér beskrev hur osäkerhet kring rättigheter, intressekonflikter och bristande stöd för affärsutveckling gör att många lovande forskningsprojekt aldrig blir mer än just projekt.

Politikerna har nyckeln

Efter paneldiskussionen tog Lili André (KD) till orda och sammanfattade dagen ur ett politiskt perspektiv. Hon betonade vikten av att lyssna på hela ekosystemet och föra insikterna vidare in i det parlamentariska arbetet.

Det är tydligt att vi har en unik position, men också att vi står inför stora utmaningar. Vi har hört från forskare, entreprenörer och investerare att Sverige riskerar att tappa tempo – och det har vi inte råd med. Vi måste skapa ett företagsklimat där innovation inte bara föds, utan också växer, skalas och leder till nya jobb och exportmöjligheter."

André betonade vikten av handling framför ord:

"Det räcker inte med goda intentioner och utredningar. Nu behöver vi verktyg, resurser och mod att fatta beslut som säkerställer att Sverige förblir en ledande innovationsnation. Det ansvaret ligger hos oss politiker, och jag lovar att ta med dagens tydliga budskap in i riksdagens arbete."

Våga prioritera och satsa där vi har störst potential

Som avslutande talare tog statssekreterare Maria Nilsson vid och gav regeringens perspektiv på den diskussion som förts under kvällen. Hon erkände utmaningarna och betonade att regeringen ser allvaret i situationen.

"Vi är överens om att Sverige måste växla upp. Vi kan inte vara bäst på allt, men vi kan vara världsledande inom de områden där vi har våra starkaste tillgångar. Därför behöver vi våga prioritera och satsa långsiktigt."

Maria Nilsson lyfte att forsknings- och innovationspropositionen som presenterats nyligen innehåller satsningar på excellenta forskningsmiljöer och innovationsstöd, men betonade att det också finns utrymme att gå längre:

"Vi delar bilden att det behövs ett mer sammanhållet arbete för att ta forskningen hela vägen till samhällsnytta och globala marknader. Vi kommer att ta med oss de här inspelen när vi fortsätter arbetet med att utveckla Sveriges innovationsstrategi."

Hon avslutade med att uppmana till fortsatt samarbete mellan akademi, näringsliv och politiken:

"Sverige är starkt när vi samarbetar. Vi ska fortsätta att skapa förutsättningar för att våra forskare och entreprenörer ska kunna förändra världen – men vi måste göra det tillsammans, och vi måste göra det nu."

Sverige har inte råd att tveka längre

Minglet efter seminariet präglades av ett gemensamt allvar och en stark vilja till förändring. Det svenska innovationssystemet är fullt av potential, men också fullt av flaskhalsar.

Om Sverige ska vara en ledande innovationsnation även i framtiden krävs handling, nu.

"Vi vet vad som krävs. Nu behöver vi bara modet och beslutsamheten att göra det!" avslutade Stina Lantz.

 
*Sverige satsar drygt 50 miljarder kronor per år av offentliga medel på forskning och utveckling (FoU). Enligt den senaste statistiken från Vetenskapsrådet och SCB ligger den offentliga forskningsbudgeten på cirka 52 miljarder kronor per år (2023/2024), vilket innefattar finansiering till universitet och högskolor, forskningsråd och statliga forskningsprogram.

Om man räknar in näringslivets investeringar och andra privata aktörer hamnar Sveriges totala satsningar på FoU på ungefär 182 miljarder kronor per år, vilket motsvarar cirka 3,4 % av BNP. Det placerar Sverige bland de mest FoU-intensiva länderna i världen.