”Vi befinner oss i en djup klimatkris som sätter ramar och skapar möjligheter för nyföretagande och industriella satsningar. Vi har det här decenniet på oss att göra signifikanta skillnader.”
”Vi befinner oss i en djup klimatkris som sätter ramar och skapar möjligheter för nyföretagande och industriella satsningar. Vi har det här decenniet på oss att göra signifikanta skillnader.” Med de talande orden inledde Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling vid Kungliga Tekniska Högskolan, sin presentation under ett seminarium på temat Verktyg för hållbarhet i verkligheten som vi på Swedish Incubators and Science Parks hade äran att hålla i tillsammans med Dalarna Science Park och Social Venture Network i slutet på mars.
Utöver forskning på ämnet lyftes bland annat arbetet med att ta fram ett nytt verktyg för att mäta var i hållbarhetsarbetet ett företag befinner sig, Sustainable Readiness Level och hur man kan undvika green-wash. Vi fick även lyssna in till Mattis Bergqvist, hållbarhetschef på Coop och Linda Falkinger, grundare av Cashewmeetly kring hur de arbetat med hållbarhet som en del i affärsmodellen.
Sustainable Readiness Level
Att det finns en stor consensus bland klimatforskare att fundamentala utsläppsreduktioner måste ske under detta decennium är något vi matas med dagligen. Här behöver nya bolag börja jobba med hållbarhet som en del i affärsmodellen från start. Det finns idag många initiativ som kan hjälpa företag att arbeta hållbart - ett av dessa är Sustainable Readiness Level, en skala initierad av Vinnova och SISP med utgångspunkt i KTH:s Innovation Readiness Level. Frida Vikström, hållbarhetsstrateg på Dalarna Science Park är en av dem som arbetat med att ta fram skalan vilken syftar till att hjälpa till att kategorisera ett företags hållbarhetsarbete och hjälpa till att se vad som är nästa steg i utvecklingen. Skalan används av många inkubatorer och som stöd för affärsutvecklare.
Från tanke till handling - undvik Green-wash
Det finns idag finns idag stora behov av mer kunskap i att kunna mäta sitt bolags hållbarhetsutveckling, inte minst för att lättare kunna kommunicera den resa man gör i hållbarhetsfrågan. Att definiera var man är i arbetet kan faktiskt minska risken för Green-wash. Det räcker med andra ord inte att stoltsera med loggor om att man följer vissa av målen kring agenda 2030. Den som vinner är den som är genuin, äkta och håller sig till sina principer, utan att krångla till det. Det handlar om att gå från tanke till handling. Även tydlig kommunikation ut mot kunden är ett effektivt redskap, för det är slutligen de som måste vara med och bidra till förflyttningen – det är där vi som bolag kan påverka på riktigt. Är detta ett citat från ngn? Känn som det..Genom att uppmuntra våra kunder att bli mer hållbara. Några som verkligen uppmanat sina kunder att bli mer hållbara är Coop och Cashewmeetly.
Två inspirerande företag som gjort hållbarhetsresan till en del av affärsstrategin
Coop är ett varumärke som funnits i över 120 år och år 2021 utsågs förbundet till Sveriges mest hållbara varumärke. Coop har tagit ett stort steg i att arbeta hållbart med visionen att vara Sveriges viktigaste konsumentkraft. Mattis Bergqvist berättade under seminariet hur de tagit fram en hållbarhetsdeklaration och samtidigt använt innovation för att jobba mer hållbart. Coops hållbarhetsdeklaration togs i första hand fram för att synliggöra klimatpåverkan för Coop själva men kan idag också användas direkt av konsument vilket har uppskattats mycket. För att möta konsumenten där de är har Coop utvecklat en app där man enkelt kan skanna varor och se hur pass hållbara de är. På så vis involverar man sina kunder och får dem att agera i hållbarhetsfrågor.
Ett annat företag som tagit hållbarhetsfrågan som utgångspunkt i sin affärsidé är företaget Casamansea med produkten Cashewmeetly och grundare Linnea Falkinger. Linnea bor halva året i Senegal och halva året i Sverige. I Senegal upptäckte hon för första gången cashewäpplet som kan tillagas och ätas som ett vegetariskt alternativ. En frukt som annars lämnas att förmultna efter man skördat cashewnöten. Linnea upptäckte att det var otroligt gott, där frukten också har konsistensen av vanligt kött. Linnea såg en chans att dels minska matsvinnet genom att bevara köttet från cashewfrukten, dels möjligheten att skapa en produkt som komplement till vanligt kött som vi faktiskt äter för mycket av. 2021 lanserade hon Cashewmeetly och har sedan start haft en hållbar, cirkulär och social affärsmodell. Något som var en självklarhet för henne när hon startade. Inte bara bevarar hon all produktion i Afrika utan ser även till att ge tillbaka till landet genom att ge en del av vinsten till olika värgörenhetsprojekt.
Vi blev mycket inspirerade och stärkta av det som kom fram i seminariet och även positiva över de möjligheter vi faktiskt har att göra skillnad. Om alla gör något så kan vi åstadkomma mycket! För att se seminariet i dess helhet och få en full presentation av det vi tog upp i artikeln kan du klicka på länken här.