Almedalsveckan 2016:

Summering
Ledarskap för mer innovativa miljöer, snabbare digitalisering av Sverige, innovation plus sociala behov, Google sessions, miljöer där innovation flödar, stora regioner vs små och framtidens energisystem. Fossilfri mobilitet som tjänst, Visbyöverrenskommelsen, work/life integration år 2030, hållbar stadsutveckling, självkörande bilar, unga entreprenörer och inkubatorns roll. Design och material 2030, Sveriges testarenor och internationell konkurrenskraft, innovationsupphandling, morgondagens betallösningar och robotar. Almedalsveckan 2016 var kanske den bästa hittills, med mycket fokus på digital transformation (#SIR17), corporate venturing, internationalisering, integration och innovationsupphandling. Här är veckans höjdpunkter!

Frukostmingel hela veckan

Magnus Lundin, Swedish Incubators & Science Parks och Lisa Hemph, Science Park Gotland hälsar varmt välkomna och inviger officiellt Almedalsveckan med nybryggt kaffe, juice och ostfrallor.



Gothia Science Park var en av många medlemmar på plats under Almedalsveckan. Läs deras trendspaning om samverkan mellan startups och storbolag, digitaliseringgaming som verktyg för lärande, influencers och smartare industri.
 

Ledarskap för mer innovativa miljöer

I Almedalskalendern

Hur blir vi bäst i världen på innovation och var är vi om 10 år? Magnus Lundin, VD på Swedish Incubators & Science Parks och Johan Carlstedt, Huvudprojektledare, Attraktionskraft för hållbar tillväxt, på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) delade sina viktigaste insikter -

Målbilden är att kraftsamla Sveriges innovativa miljöer för att stärka svensk attraktionskraft, bland annat genom IVAs projekt Attraktionskraft för hållbar tillväxt.

”Det är helt fantastiskt, Sveriges forsknings- och företagsvärld kommer tillsammans och skapar en gemensam miljö med visionen ’vi ska utveckla detta för att bli bäst i världen.’” sa Johan Carlstedt.

Den stora utmaningen idag är mycket riktigt fragmentiseringen av det svenska innovationsstödsystemet, som tenderar att bli ett ”omotiverat projektfyrverkeri”, menar Magnus Lundin. Han betonade vikten av att göra en behovsanalys och att sedan kartlägga de rätta utförarna för att möta dessa behov. Här lyftes statens inkubatorprogram som ett mycket gott exempel.

”Det är viktigt att fråga sig ’för vem finns innovationsstödssystemet till?’”, sa Magnus Lundin. ”Om 10 år har dom fina satsningarna på forskning ökat, liksom incitamenten för institut och lärosäten att samverka för kommersialiseringen av dessa. Vidare kommer vi se en positiv utveckling kring smart specialisering och handelsfrämjande, där Sveriges innovationsmiljöer erbjuder paket av tjänster för Business Sweden att paketera och sälja utomlands. Fast det händer inom fem år.”
 

Hej Digitalt! – för snabbare digitalisering av Sverige

I Almedalskalendern

Hur ökar vi takten på Sveriges digitalisering och varför går det långsammare än i andra länder? Det var frågan som Viktor Ström (Di Digital) ställde till paneldeltagarna i Hej Digitalt!. Från Swedish Incubators & Science Parks nätverk deltog Lena Miranda, VD på Mjärdevi Science Park i Linköping.

”Det sociala skyddsnätet i Sverige har bidragit till att folk vågar ta chanser och risker för att satsa, vi måste hitta en väg för hur detta kan se ut i digitaliseringen av Sveriges”, sa Lena Miranda.

Under seminariet lyftes även frågan om att Sverige i likhet med USA behöver en officiell CTO.

Deltog i panelen gjorde även Lisa Lindström, vd & grundare, Doberman, Sara Öhrvall, seniorkonsult & styrelseproffs, MindMill Network, Anne Lidgaard, chef, Vinnova Silicon Valley, Pia Sandvik, vd, RISE Research Institutes of Sweden, Karin Nygårds, lärare i programmering & författare, Teacherhack, Dag Forsén, projektledare, Project Manager, SICS Swedish ICT & Hälsans nya verktyg, Beata Wickbom, moderator, HejDigitalt! Och Viktor Ström, moderator, DI Digital.
 

The ”sweet spot”: Where innovation meets societal need

I Almedalskalendern

Innovation is the currency of the 21th century, Barack Obama

“Love that quote”, the U.S. Ambassador Azita Raji said during her opening of the seminar, highlighting the strong relationship between Sweden and USA, focusing on the strong and growing innovation and business relationship of our two countries.

The seminar on innovation meeting societal needs, initiated by the American Chamber of Commerce in Sweden, emphasized the importance of not only bilateral, but multilateral collaborations. Sweden is a forerunner in many areas - among them open trade, clean tech and renewable energy. The priority is to expand the strong relationship between Sweden and the U.S., to innovatively support and develop research, collaboration, exchange and trade between the two.

The seminar also shared insights from the Massachusetts Life Sciences Initiative. Identifying close connections to the Swedish perspective on innovation, Triple Helix, cross sector collaboration and critical mass was highlighted as key. “We need to be excellent within our silos, but also bridge them to leverage and optimize the information we have, in order to create new inventions”, the U.S. Ambassador said.

Especially emphasized around the case of the Massachusetts initiative was the efficiency in matching public and private investments. In this case, the state had given up around $5 million dollar to support a new business incubating and accelerating space called the Lab Central. “But industry and investors that saw value in this together stepped in and invested more, which turned those $5 million dollars to around $500”, said the representative of the inititive. “If the public sector steps forward as a partner, the matching investments will come.”
 

Google Sessions

I Almedalskalendern

Jacob Dexe, Swedish ICT, SICS modererade ett panelsamtal om integritet i datadrivna innovationer. Hur påverkar nya dataskyddsförordningen framtidens innovation?

Bakgrunden är att det inom två år kommer att träda i kraft en dataskyddsförordning i EU med nya definitioner och koncept kring personlig integritet. Kärnfrågan är om starkare integritetsskydd kommer att påverka vår möjlighet att använda stora datamängder.

Näringslivet förväntar sig nu att datainspektionen agerar och tolkar denna nya lagstiftning så att det blir tydligt för utvecklare av innovationer. Deltagare var Carolina Brånby, ansvarig digitaliseringsteknik Svenskt Näringsliv, Caroline Olstedt Carlström, Vice President Privacy, Klarna Group, Anti Avsan (M), riksdagsledamot i justitieutskottet och Mattias Bjärnemalm (P), sakkunnig i internetpolitik, Greens/EFA.
 

Hur skapar vi miljöer där innovation flödar?

I Almedalskalendern

Magnus Lundin, vd Swedish Incubators & Science Parks modererade under måndagen ett seminarium på East Sweden Arena med fokus på vad som behöver göras för att skapa fler miljöer där innovationen kan flöda.

Innovativa bolag har visat sig stå för förnyelsen genom sin förmåga att snabbt utveckla och skala upp nya innovativa lösningar. För regeringen står utmaningen i tre fokusområden: Kompetens och talang - hur vi öppnar upp oss för talanger i omvärlden. Tillgången på kapital genom riskkapital, men också lånefinansiering och nyttjandet av nya plattformar som exempelvis crowd sourcing. Och sist men inte minst, samverkan mellan små och stora företag. Utgångspunkten är att se till hur små företag växer och blir framgångsrika. Telia är ett exempel på aktör som tidigt gick in i Spotify och samverkade redan innan företaget hade marknadsandelar. Regeringen är nyfiken på hur man kan stimulera denna typ av samverkan framöver.

NyTeknik tittade på svenska startups 2014 och konstaterade att av 57 svenska innovativa unga företag var det enbart 2 som köptes upp av svenska köpare. Innovationsupphandling där ett befintligt behov som får förslag på lösningar är en metod som det offentliga kan använda i större utsträckning för att stärka svenska startups och samtidigt få nya innovativa lösningar som effektiviserar verksamheten. (När näringslivet tillämpar denna metod kallas det för öppen innovation.)

Hur skapar man kreativa och framgångsrika innovationsmiljöer? Marknaden kan inte lösa allting på egen hand – Silicon Valley skulle exempelvis inte ha funnits utan stora federala investeringar sedan 1950-talet, säger Anne Ligard, Phd. Director Silicon Valley Office. Östragötalands Region genomförde tidigare en Triple Helix-resa till Silicon Valley för att förstå vilken roll respektive part skulle kunna ha i ett kreativt kluster, fler regioner borde göra samma sak avslutar Anne Ligard.

Deltagare i seminariet var Magnus Lundin, moderator, VD Swedish Incubators and Science Parks, Marie Wall, startupansvarig, Näringsdepartementet, Marie Alpman, projektledare 33-listan och journalist, Ny Teknik, Anne Ligard, phd, director slicon valley office, Vinnova, Christian Berger, vd, Lead, Lena Miranda, vd, Mjärdevi Science Park, Anita Jernberger (L), ordförande, Regionutvecklingsnämnden.
 

Kan större regioner åstadkomma mer?

I Almedalskalendern

Detta var frågeställningen för Västra Götalandsregionens seminarium om effekterna av regionreformerna som kan leda till en ännu större region i väst om Värmland blir en del av Västra Götalandsregionen. Tar nackdelarna med en stor region ut fördelarna så att det i slutändan är ett nollsummespel?

Seminariet analyserade regionreformen ur ett flertal perspektiv; kommunsamverkan, hälso- och sjukvårdens utveckling, kultur- och besöksnäring samt utvecklingen av samverkansplattformar för forskning och näringsliv.

De flesta av kommunerna i Västra Götalandsregion (VGR) upplever idag även om de från början var motståndare till att bilda VGR, att regionen varit framgångsrik även för de mindre kommunerna. Nu finns en bred enighet om att VGR skapar nytta för samtliga kommuner och vidare är förslaget att Värmland och VGR fusioneras och kring detta ser paneldeltagarna olika möjligheter och utmaningar.

”En större region innebär större kritisk massa vilket är positivt för entreprenörer och innovationsmiljöerna. Det innebär också att regionen får mer att erbjuda både internt inom regionen och externt”, sa Magnus Lundin, vd för Swedish Incubators & Science Parks. ”Erfarenheterna av samverkan med innovationssystemet i Västra Götalandsregion är goda och något som andra regioner och den nationella nivån kan dra lärdom av.”

Deltagare i seminariet var bland annat Helén Eliasson (S), vice ordförande i regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Ann-Sofi Lodin, regiondirektör, Västra Götalandsregionen, Conny Brännberg (KD), ordförande kulturnämnden, Västra Götalandsregionen, Magnus Lundin, Vd, SISP

 

Framtidens energisystem med smarta elnät och solel – innovationsupphandling nästa?

I Almedalskalendern

På Teaterskeppet i Visby Hamn och under ledning av engagerande Mattias Goldmann samlades innovationsexperter, kommunalråd, verksamhetschefer och stadsutvecklare för att ta tempen på framtidens smarta energilösningar, inom ramen för Energimyndighetens satsning på innovationsupphandling. På scen stod bland andra Stefan Henningsson från WWF, Mari-Louise Persson från Riksbyggen och Björn Gustafsson från Göteborg Energi (se alla talare här).

Vår egen innovationsupphandlingsexpert Olle Dierks berättade om ambitionen bakom innovationstävlingen Intelligent Energy Management Challenge men också om de verkliga utmaningarna kring att implementera de smarta energilösningarna i praktiken. ”Utmaningen ligger inte teknologin, utan i att få ihop rätt aktörer. Vi hoppas se både offentliga och privata beställare, den mixen är oerhört viktig.”

Vidare fick publiken ta del av trendspaningar och verkliga insikter från energimarknaden idag. Solkraft är framtidens energi och en 100% förnybar elproduktion är fullt görbart. Utmaningen här ligger snarare i att kunna hantera både överskott och underskott av produktion, menade Bo Nordmark från Power Circle.

”Vi ser ett ökat antal börsnoteringar av miljöteknikbolag”, sa Stefan Henningsson. ”Det intressanta med morgondagens teknologi är att det skapar nya affärsidéer, företag och jobbtillfällen”, kompletterade Magnus Nilsson, verksamhetschef på Glava Energy Center. Och aktörerna som vågar sig med på resan mot innovationsupphandling är de som vill vara ”samhällsutvecklare i framkant”, som Mari-Louise Persson uttryckte det. Men hur ska det gå till?

Sätt tuffa mål; Våga samarbeta; Nyttja den innovationskraft som redan finns; Jobba med innovationsupphandling och; Lär av varandra – sprid de goda exemplen, var medskicken från Erik Pelling, kommunalråd (s), Uppsala kommun. ”Det finns en otrolig potential ute i kommunsverige”.

Bland de återkommande värdeorden från panelen återfanns mycket riktigt gemensam behovsformulering, vikten av kommersialisering, word of mouth och inte minst, upphandling som nyckelverktyg för främjande av det hållbara och innovativa samhället.

Så. Sverige bidrar till 0,16% av världens negativa klimatpåverkan idag - men med innovationsupphandling som verktyg kan den positiva påverkan bli ofantligt mycket större.

 

Workshop om Fossilfri mobilitet som tjänst

Tillsammans med Energimyndigheten och Swedish Incubators & Science Parks arrangerade Another Tomorrow en kreativ workshop för att dela data och insikter kring Fossilfri mobilitet som tjänst för personer och varor.



Seminariet bjöd bland annat på Live session med Darja Isaksson, delade insikter från regionala förstudier och en kreativ workshop som identifierade Öppen data som fokus för höstens kommande innovationsutmaning inom Mobilitet som tjänst, liksom för efterföljande test- och verifieringsarbete i resan mot innovationsupphandling.

#intelligentmobility

Jobbet 2030 – hur kommer vi arbeta på framtidens arbetsplats?

I Almedalskalendern

Kairos Future arrangerade ännu en fullsatt trendspaning, denna förmiddag under tema Framtidens Arbetsplats. ”Nio-till-fem i öppet landskap? Inte det. Sharing och co-working då? Eller blir vi alla globala arbetsnomader? Och vilka krav ställer kommande generationer på sin arbetsplats? – ungefär så lät frågeställningarna.

Här lyftes utmaningar kring trendiga co-working spaces ("Jag har jättesvårt med öppna kontorslandskap. Fråga mig inte om att fika med dig, jag kom hit för att jobba") och aktivitetsbaserade arbetsmiljöer kom upp som en potentiell lösning (”Jag vill inte sitta i bollhav och mixtra med kemi liksom”).

På ämnet digitala nomader låg huvudsakligt fokus på millenials (den digitala generationen) och deras vanor. IRL (internetspråk för in real life) byts ut mot AFK (away from keyboard) när gränserna mellan digitalt och verkligt liv suddas ut. ”I sociala medier blir det verkliga livet snarare rekvisita för det digitala”.

Apropå det kom panelen in på ämnet Work Life Integration, kontorskultur och kreativitet. Ska livet delas in i arbets- respektive fritidsmoduler eller är det klokare att se helheten? Mät tillvaron i energi, snarare än i tid var det enhetliga budskapet samtidigt som det vilar en viss oro över unga arbetstagares ”jag jobbar dygnet runt för att det är så roligt”-attityd. Hur länge orkar man det?

Alltså. Som arbetsgivare handlar det om att skapa så attraktiva arbetsmiljöer som möjligt (”2022 kommer vi ha kreativitetsrum som mötesrum”), för att locka och bevara talanger. Men lika viktigt är att vara en god förebild i fråga om work/life balance och i det, uppmuntra till en rik fritid med utrymme för återhämtning.

Dagens tankesmedja bestod av Johanna Frelin, vd, Tengbom, Emanuel Karlsten, krönikör, Göteborgs-Posten, Lena Apler, grundare, Collector, Carl-Henrik Lagnefors, evp/hr & marketing, Senab och Ulf Boman, senior partner på Kairos Future.
 

Visbyöverenskommelsen – Hur kan pengarna följa idén genom innovationssystemet istället för tvärtom?

I Almedalskalendariet



Stor uppsamling när initiativtagarna från organisationerna bakom Visbyöverenskommelsen (SISP, Chalmers, RISE och Swedish ICT) höll sitt frukostseminarium för att berätta om insikterna efter ett år av gemensamt arbete.

Bakgrunden till Visbyöverenskommelsen är att Sverige och världen har trätt in i den största samhällsomvälvningen sedan industrialiseringen. För att möta de nya villkor som digitaliseringen ställer på innovationssystemet, krävs en flexibel infrastruktur som låter idéer färdas snabbare från forskning till företag. I arbetet med Visbyöverenskommelsen har man identifierat fyra olika typfall där behovet blir extra tydligt och idéer för nya företag och innovationer skulle vinna på bättre samverkan mellan lärosäten, forskningsinstitut och inkubatorer och science parks.

Linnea Lindau, vd Chalmers Ventures betonar att det inte alltid är så att forskaren själv som vill ta en idé vidare utan att det måste finnas ett innovationssystem som sluter upp och där en entreprenör kan ta vid ett forskningsresultat och ta en idé vidare.

I korthet har Visbyöverenskommelsen identifierat fyra stycken typfall:

1) Lärosätet och inkubatorn – Lärosäten samverkar med inkubator för att verifiera idéer mot marknaden och kommersialisera idéer i nya företag. Entreprenören möter forskaren och gör business av forskningsresultaten. Behov: Att välja lämplig inkubator för affärsutveckling och mall för ägarstruktur.

2) Forskningsinstitutet och inkubatorn. Forskningsinstitut samverkar med inkubator för att omvandla tillämpad forskning till en innovation i ett nytt uppskalningsbart företag. Behov: En entreprenör som kan driva innovationen i den tidiga kritiska fasen, bilda bolag och skapa ägar- struktur.

3) Forskningsinstitutet, innovationsmiljön och företaget. Innovationsmiljöer bidrar till att tillgängliggöra forskningsinstitutens erbjudande till företag. Behov: Tidigt i företagens utveckling använda tillämpad forskning för testbäddar och provproduktion. Att välja lämplig inkubator för affärsutveckling samt bilda företag och skapa ägar- och incitamentsstruktur.

4) Organisationer inom offentlig sektor och näringsliv samverkar med inkubator, science park, forskningsinstitut eller lärosäte för utveckling av lösningar. Behov: Facilitering av innovationsprocesser för att utveckla nya lösningar för identifierade behov.

Marknaden är drivkraften för att identifiera och utveckla samverkansområden och använda resurser tillsammans i behovsstyrda processer som involverar entreprenörer, forskare, idébärare och affärsutvecklare. Visbyöverenskommelsen arbete ligger enbart i sin linda och med stor potential fortsätter arbetet nu framåt i samverkan mellan organisationerna.

Deltagare i seminariet var: Fredrik Hörstedt, vicerektor nyttiggörande, Chalmers tekniska högskola, Magnus Lundin, vd, SISP Swedish Incubators & Science parks, Anders Ösund, affärsutveckling, RISE Research Institutes of Sweden, Tommy Höglund, processansvarig, Printed Electronics Arena, Anna Ragén, chef externa relationer, Örebro universitet, Linnéa Lindau, vd, Chalmers Ventures

 

Så blir Sverige självkörande

I Almedalskalendariet

Mercedes Benz adresserade den mobilitetsrevolution som vi just nu befinner oss i, med bland andra Maja Brisvall (VD för Quantified Planet och ledamot i Digitaliseringskommissionen), Said Abdu (riksdagsledamot (L), Trafikutskottet), Jonas Bjelfvenstam (Regeringens utredare av självkörande fordon samt Generaldirektör VTI), Erik Levander (Sveriges kommuner och landsting), Peter Larsson (Sveriges Ingenjörer) och Mats Rosén (DSV Road Sverige) i panelen.

Publiken presenterades för ett framtidsscenario som snabbt visade sig vara allt annat än science fiction: självkörande bilar är inte en framtidsvision, de finns redan här och nu. I år har det släppts ett lagförslag för testkörning av självkörande bilar, och senare i år väntas en introduktion av helt eller delvis självkörande fordon. Komfort och säkerhet var ledorden i debatten, där självkörande fordon anses kunna göra trafiken säkrare då olyckor ofta inträffar till följd av en mänsklig faktor. På det temat presenterade Mercedes Benz marknadens första autobromssystem som upptäcker fotgängare och bromsar i tid.

Det konstaterades också att körskollärare inte kommer att finnas när dagens 11-åringar blir myndiga. Intressanta reflektioner var bland annat att det med självkörande bilar kan mycket plats sparas när garagen byggs med lägre takhöjd eftersom passagerarna kan släppas av innan bilen når ett parkeringshus. Datainsamling förvänts vidare kunna bidra starkt till utformandet av framtidens smarta städer, vindrutetorkare kan exempelvis berätta hur mycket det regnar i en stad.

Självkörande bilar förväntas facilitera omställningen till ett hållbart samhälle, och den bästa chansen ansågs vara att styra om transportflottan.
 

Medel som bidrar till en hållbar stadsutveckling – ny satsning från Naturvårdsverket

I Almedalskalendariet

Klimatklivet minskar de klimatpåverkande utsläppen. Innovationer för hållbara städer – spetstekniker och systemlösningar – ger smarta och hållbara städer med ny teknik. Sanering av förorenade områden skapar nya möjligheter för bostadsbyggande. Sanering av förorenade områden skapar nya möjligheter för bostadsbyggande. Användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar ger miljövänliga städer.

Kommuner, landsting, företag och organisationer har möjlighet att söka dessa nya medel som Naturvårdsverket avsatt 1 miljard kronor per år under de kommande åren. Programmen består av tre olika inriktningar som 1) utgörs av klimatinvesteringar (klimatklivet) 2) sanering och 3) innovationer för hållbara städer – spetstekniker och systemlösningar (i samarbete med Boverket och Energimyndigheten). Här finns möjligheter för innovationssystemet i allmänhet, och inkubatorer och science parks i synnerhet, att spela en viktig roll i strategiska framtidsfrågor.

Deltagare i seminariet var Chris Österlund, Chef för ekonomi och finans, Sabo, Nanna Wikholm (Klimatklivet), handläggare, Naturvårdsverket, Jeanette Häggrot, handläggare, Naturvårdsverket, Carl Mikael Strauss, sektionschef, Naturvårdsverket (ansvarig innovationer för hållbara städer), Björn Risinger, generaldirektör, Naturvårdsverket, Martin Willén, Biträdande stadsbyggnadschef, Örebro kommun och Karolina Skog, Miljöminister (MP).
 

Har inkubatorn spelat ut sin roll? – givetvis inte!

I Almedalskalendariet



De svenska inkubatorerna ska generera fler nya kunskapsintensiva tillväxtföretag. Men utvecklingen går mot färre forskningsidéer, lägre innovationspotential och mindre spridningseffekter. Blir innovatören entreprenör i inkubatorerna eller har de spelat ut sin roll? Detta är frågeställningen i ett seminarium som problematiserar ett sjunkande inflöde av affärsidéer från universiteten till inkubatorerna.

Rapporten som presenteras pekar ut några möjliga skäl till detta, att akademiandelen faller på grund av att inkubatorer väljer bort idéerna. Det kan också bero på det behövs ett särskilt utrymme för akademiandelen i inkubatorprogrammen. Det sista skälet som presenteras är att det behövs andra vägar för universiteten att bidra till avknoppningsföretag med innovativt innehåll. Andra slutsatser är att förbättra möjligheten att utvärdera effekter av inkubatorer genom registrering av sökande. Mer forskning behövs om långsiktiga effekter av akademiskt entreprenörskap.

”Det viktiga är att se över vad det minskade inflödet beror på och se vad man kan göra åt det”, sa Magnus Lundin, VD Swedish Incubators & Science Parks.

Medverkande i seminariet som arrangerades av Örebro universitet, Karlstad universitet, Mittuniversitetet och Linnéuniversitetet var Olof Ejermo, Docent, Lunds universitet, Johan Eklund, VD, Entreprenörskapsforum, Anna Ragén, Avdelningschef och VD, Örebro universitet och Örebro universitets Holding AB, Magnus Lundin, VD, SISP, Johan Schnürer, Örebro universitet och Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.
 

BBQ med Sveriges unga entreprenörer

Som avrundning på en intensiv tisdag co-hostade Swedish Incubators & Science Parks en grillkvällen i Entreprenörshuset strax utanför ringmuren, tillsammans med YEoS - Young Entrepreneurs of Sweden. YEoS en organisation för utvalda unga entreprenörer i Sverige, som skapar sammanhang för värdeskapande utbyte mellan medlemmar. Kvällen bjöd på trevligt nätverkande och goda grönsaksspett från grillen.

Design och material 2030 – både guld och gröna skogar

I Almedalskalendariet

Böjbart glas, liquidmetal, agion, microlattice, stål som kan flyga. Vilken plats kan Sverige ta i kapplöpningen mot framtidens superdesignade och cirkulära material? Har vi vad som krävs, och om inte, vad kan vi göra för att fixa det?

Under detta morgonseminarium med Kairos Future deltog Pontus De Laval, forskningschef, Saab, Cecilia Hertz, vd och grundare, Umbilical Design, Michael Arthursson, partisekreterare, Centerpartiet och Göran Carlsson, vd, Swerea för att diskutera Sverige 2030 utifrån den pinfärska rapporten ”Framtidens material".

Panelen lyfte frågan kring effektivitetsjakt, internationell samverkan och vikten av att kommersialisera svenska forskningsresultat. Innovationskraften finns bland Sveriges små, kunskapsintensiva företag, som i sin tur ofta verkar inom landets kluster och miljöer, menade panelen. Miljö och hållbarhet blir allt mer självklara delar av kravspecen, fokus på behovet snarare än befintlig teknik likaså. Innovationsupphandling blir därmed ett potentiellt verktyg för att främja svensk internationalisering, digitalisering och innovationskraft. Fler statliga satsningar i form av storbeställningar och projekt för utveckling av materialteknik efterfrågas, men viktigt är att dessa sker i nära samverkan med näringslivet.

”Bästa drivkraften är nyfikenhet och viljan att komma framåt.”
 

Hur lyfter vi Sveriges testarenor och säkerställer att de blir internationellt konkurrenskraftiga?

I Almedalskalendariet

I regeringens strategi ”Smart Industri” är testarenor ett utpekat fokusområde. Från västsvenskt håll välkomnas satsningen och i regionen finns en rad goda exempel på hur testarenor fungerar framgångsrikt i praktiken. Men hur kommer det konkreta stödet till svenska testarenor att se ut från nationellt håll?

Under seminariet lyftes de befintliga testarenorna i regionen som exempelvis Astazero från 2014, för utveckling inom aktiv trafiksäkerhet och automatiserad körning. Arenan ägs av SP och Chalmers och utgör ett erbjudande för hela världens fordonsindustri. ElectriCity är en annan testarena för framtidens kollektiva fossilfria resande med linje 55 – eldrivna bussar går i trafik i centrala Göteborg sedan juni 2015. Grafen är ett ytterligare område som realiserar nyttan av nya supermaterial. Chalmers leder EU:s miljardsatsning på grafen och EU-projektet Graphene Flagship är en del i detta.

Sveriges testarenor blir högaktuella genom regeringens satsning på smart industri som fokuserar på digitaliseringen, uppkopplad industri och nya material samt cirkulära affärsmodeller och hållbar utveckling och där testbädd Sverige är ett viktigt delområde.

”Det är viktigt att det ställs krav på testbäddarna och att det finns tydliga regelverk”, sa Eva Lindström, statssekreterare, Näringsdepartementet.

Chalmers har en tradition av samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle och genomgick för ett par år sedan en omorganisation till en matrisorganisation som är utmaningsdriven.

”Testbäddarna är en viktig satsning eftersom vi får konkreta platser där vi samverkar på riktigt”, sa Lars Börjesson, ansvarig forskningsinfrastrukturer, Chalmers.

Även Ödgärd Andersson, vp, Ericsson har ett liknande perspektiv:

”Vi måste experimentera mer ihop, det här är inte en komplexitet som går att tänka ut i förväg utan vi måste experimentera ihop samt att alla aktörer är involverade, viktigt är också att testbäddarna är neutrala så att ingen parts agenda dominerar.”

”De offentligt finansierade innovationsmiljöerna spelar idag en allt större och viktigare roll för storföretagen när det kommer till att facilitera processerna för öppen innovation och co-creation. De känner av trycket från disruptiva startups och behöver anstränga sig för att hålla uppe sin innovationsnivå eftersom utvecklingen går i snabb takt”, fortsatte Magnus Lundin, vd på Swedish Incubators & Science Parks.

”Vi (Ericsson) har definitivt en insikt om att vi klarar oss inte själva, vi är beroende av små- och medelstora företag omkring oss”, avslutade Ödgärd Andersson, vp, Ericsson.

Medverkande i seminariet var: Eva Lindström, statssekreterare, Näringsdepartementet, Lars Börjesson, ansvarig forskningsinfrastrukturer, Chalmers, Magnus Lundin, vd, SISP, Ödgärd Andersson, vp, Ericsson.
 

Innovationsupphandling – Hur upphandlar vi sådant som inte finns?



Hur utformas upphandlingar för att främja innovationskraft hos företag och vilka är framgångsfaktorerna? Det var två återkommande frågeställningar som dagens seminarium behandlade. Medverkade gjorde Charlotta Möller (Hållbart samhälle), Johan Lundström (Upphandlingsmyndigheten), Marie Ekström (Sectra), Louise Strand (Region Skåne) och Kristina Edlund (Kommunstyrelsen i Linköpings kommun).

Under seminariet konstaterades att kommunikation och mod är nyckelfaktorer för att innovationsupphandla framgångsrikt. På Region Skåne började man med att rita processer och fokuserade på hinder, vilket resulterade i ett ändrat synsätt där man gav juridiken mindre uppmärksamhet och koncentrerade sig på själva affären desto mer. Viktiga reflektioner var bland andra vikten av att sluta bli rädd för eventuella överprövningar, och istället kanske till och med se dem som ett kvitto på att man vågat tänka nytt.

Ett ledarskap som premierar modiga medarbetare, starka och kreativa inköpare lyftes fram, samt en ledning som vågar stå upp för misslyckanden och inte skuldbelägger medarbetare när en upphandling blivit överprövad. Vid rekrytering nämndes aspekten att rekrytera rätt person framför rätt kompetens, och att drivkraft och engagemang kan väga tyngre än rätt CV. Vikten av tidig dialog framhölls också för att ta reda på det precisa behovet och för att ge alla leverantörer en likvärdig chans att möta det. 
 

Hur betalar vi idag och imorgon?

I Almedalskalendariet

Hur löser man utmaningarna på betalningsmarknaden på bästa sätt? Under sdagens seminarium konstaterades att innovationer som ger oss nya möjligheter att betala behövs, och att en balans mellan de nya betalningssätten och användningen av kontanter måste skapas. För att lyckas med det har en innovationsupphandling initierats av Länsstyrelsen som beräknas gå in i test- och verifieringsfasen våren 2017.

Genom en statistisk uppskattning beräknas 1,5 miljoner människor i Sverige idag efterfråga en ny betalningslösning. I debatten lyftes synpunkten att en lösning som passar de som har det svårast, exempelvis synskadade, nyanlända och de som har det svårt ekonomiskt, ofta är en lösning som allmänheten har nytta av.

Publiken fick en övergripande introduktion i möjligheten med innovationsupphandlingar, vars syftet primärt är behovsidentifikation och att ge innovationer tillträde till den offentlig upphandlingens sfär. Det lyftes fram att Sveriges historia präglats av innovation och utveckling, i vilken kontanter har spelat en stor roll - men idag finns helt andra möjligheter. En framtid utan kontanter ansågs trovärdig, men just nu konstaterade riksbankens vice riksbankschef att de inte får ta bort kontanter som betalningsmedel.

I innovationsupphandlingens kommande faser efterfrågades bankernas synpunkter och idéer, och bankernas möjlighet till ökat förtroende och bättre image underströks. Även digital sårbarhet lyftes fram som ett nutida problem som kommer att växa i takt med digitaliseringens allt snabbare intåg, samt problematiken i att alla inte har råd att bli digitala på grund av priste på dagens smarta telefoner och surfplattor. Sista dagen att skicka in ett bidrag till upphandlingen är den 30 september 2016.

Medverkade gjorde Cecilia Skingsley (vice riksbankschef, Sveriges riksbank), Niklas Arvidsson (docent i industriell dynamik, forskar på mobila betalningar och framtidens betalsystem, KTH), Lars-Åke Edenfeldt (Head of Cash Management Operations, Danske Bank), Marie Halling (vd, Ica Banken), Bengt Hedlund (vd, Butikerna) och Christina Rehnberg (nationell samordnare för grundläggande betaltjänster och projektledare för innovationsupphandling, Länsstyrelserna).

 

Hur skapar vi tillväxt när robotarna tar över?

I Almedalskalendariet

Seminariet inleddes av roboten Ariel och bjöd på en mycket intressant uppvisning av dagens robotforskning och framtidens möjligheter. Publiken underhölls och svaret på frågan ”hur mycket tror du att någon som du skulle kosta?” ”mer än Zlatan…men det är kanske för lite”, möttes av skratt. Logiken bakom robotkonstruktionen bygger på att det räcker med att lära en robot något, istället för att behöva lära upp varje enskild robot – så som vi människor gör. Robotarna är anslutna till internet och kan därför dela kunskap med varandra, vilket resulterar i förmågan att de automatiskt kan uppgradera sig själva.

Det som särskiljer en robot från en maskin är förmågan att kunna agera utifrån sin omgivning och manipulera den. En intressant aspekt är att robotarna idag är konstruerade som människor för att vårt samhälle är byggd efter oss. Robotarnas framfart är dock inget att frukta enligt debatten, då robotarnas bidrar med framför allt effektivisering vilket frigör tid. Liknelsen gjordes med mobilen; precis som den underlättar vår vardag och vårt arbete så kan roboten hjälpa oss.

Det lyftes fram att vi ändå har arbeten kvar trots den tekniska utvecklingen, och det argumenterades emot att yrkeslivet är en övergående trend. Det spekulerades i att oron för att dagens arbetstillfällen ska försvinna är att det för första gången är de kvalificerade, roliga arbetena som hotas. Panelen var dock enhällig i ståndpunkten att teknikutvecklingen inte går att stoppa, och att robotarna bör omfamnas då mer välgrundade beslut går att ta med mer information som underlag. Tvärt om stärks vår konkurrenskraft. Det underströks att människan och roboten arbetar tillsammans, och att båda delar på produktivitetsökningen.

Medverkade i panelen gjorde Fredrik Löfgren (civilingenjörsstudent och robotexpert, Linköpings universitet), Fredrik Heintz (universitetslektor, Institutionen för datavetenskap (IDA) / Artificiell intelligens och integrerade datorsystem (AIICS)), Björn Jonsson (divisionschef för Process Automation, ABB) och Ariel (robot och moderator).

 

Investerar- och entreprenörsmingel

Swedish Incubators & Science Parks, SVCA (Svenska Riskkapitalföreningen), Hjärna.Hjärta.CashFöretagarnaConnectSUP46 och Mannheimer Swartling Advokatbyrå bjöd in till Almedalsveckans mötesplats och mingel för entreprenörer, investerare och beslutsfattare. Eventet bjöd bland annat på spännande tvåminuters-pitchar, och invigningstalande samarbetspartners var eniga:

"Det är grymt att se entreprenörerna ta över Almedalen!"


Stort tack och glad sommar!

Stort tack till alla er som bidragit till en oerhört värdefull, inspirerande och fartfylld Almedalsvecka! Vi tar med oss viktiga insikter och ny energi till den intensiva och spännande höst som väntar. Tills dess - riktigt härlig sommar!

Hälsningar
Teamet på Swedish Incubators & Science Parks #innovateswe #SIR17