Almedalsveckan 2016:

Magnus Lundin välkomstsnackar på Investerar- och entreprenörsmingel
Onsdag
Design och material 2030, Sveriges testarenor och internationell konkurrenskraft, innovationsupphandling, morgondagens betallösningar och robotar. Almedalen levererade på topp, även under denna regnruskiga onsdag.

Design och material 2030 – både guld och gröna skogar

I Almedalskalendariet

Böjbart glas, liquidmetal, agion, microlattice, stål som kan flyga. Vilken plats kan Sverige ta i kapplöpningen mot framtidens superdesignade och cirkulära material? Har vi vad som krävs, och om inte, vad kan vi göra för att fixa det?

Under detta morgonseminarium med Kairos Future deltog Pontus De Laval, forskningschef, Saab, Cecilia Hertz, vd och grundare, Umbilical Design, Michael Arthursson, partisekreterare, Centerpartiet och Göran Carlsson, vd, Swerea för att diskutera Sverige 2030 utifrån den pinfärska rapporten ”Framtidens material".

Panelen lyfte frågan kring effektivitetsjakt, internationell samverkan och vikten av att kommersialisera svenska forskningsresultat. Innovationskraften finns bland Sveriges små, kunskapsintensiva företag, som i sin tur ofta verkar inom landets kluster och miljöer, menade panelen. Miljö och hållbarhet blir allt mer självklara delar av kravspecen, fokus på behovet snarare än befintlig teknik likaså. Innovationsupphandling blir därmed ett potentiellt verktyg för att främja svensk internationalisering, digitalisering och innovationskraft. Fler statliga satsningar i form av storbeställningar och projekt för utveckling av materialteknik efterfrågas, men viktigt är att dessa sker i nära samverkan med näringslivet.

”Bästa drivkraften är nyfikenhet och viljan att komma framåt.”
 

Hur lyfter vi Sveriges testarenor och säkerställer att de blir internationellt konkurrenskraftiga?

I Almedalskalendariet

I regeringens strategi ”Smart Industri” är testarenor ett utpekat fokusområde. Från västsvenskt håll välkomnas satsningen och i regionen finns en rad goda exempel på hur testarenor fungerar framgångsrikt i praktiken. Men hur kommer det konkreta stödet till svenska testarenor att se ut från nationellt håll?

Under seminariet lyftes de befintliga testarenorna i regionen som exempelvis Astazero från 2014, för utveckling inom aktiv trafiksäkerhet och automatiserad körning. Arenan ägs av SP och Chalmers och utgör ett erbjudande för hela världens fordonsindustri. ElectriCity är en annan testarena för framtidens kollektiva fossilfria resande med linje 55 – eldrivna bussar går i trafik i centrala Göteborg sedan juni 2015. Grafen är ett ytterligare område som realiserar nyttan av nya supermaterial. Chalmers leder EU:s miljardsatsning på grafen och EU-projektet Graphene Flagship är en del i detta.

Sveriges testarenor blir högaktuella genom regeringens satsning på smart industri som fokuserar på digitaliseringen, uppkopplad industri och nya material samt cirkulära affärsmodeller och hållbar utveckling och där testbädd Sverige är ett viktigt delområde.

”Det är viktigt att det ställs krav på testbäddarna och att det finns tydliga regelverk”, sa Eva Lindström, statssekreterare, Näringsdepartementet.

Chalmers har en tradition av samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle och genomgick för ett par år sedan en omorganisation till en matrisorganisation som är utmaningsdriven.

”Testbäddarna är en viktig satsning eftersom vi får konkreta platser där vi samverkar på riktigt”, sa Lars Börjesson, ansvarig forskningsinfrastrukturer, Chalmers.

Även Ödgärd Andersson, vp, Ericsson har ett liknande perspektiv:

”Vi måste experimentera mer ihop, det här är inte en komplexitet som går att tänka ut i förväg utan vi måste experimentera ihop samt att alla aktörer är involverade, viktigt är också att testbäddarna är neutrala så att ingen parts agenda dominerar.”

”De offentligt finansierade innovationsmiljöerna spelar idag en allt större och viktigare roll för storföretagen när det kommer till att facilitera processerna för öppen innovation och co-creation. De känner av trycket från disruptiva startups och behöver anstränga sig för att hålla uppe sin innovationsnivå eftersom utvecklingen går i snabb takt”, fortsatte Magnus Lundin, vd på Swedish Incubators & Science Parks.

”Vi (Ericsson) har definitivt en insikt om att vi klarar oss inte själva, vi är beroende av små- och medelstora företag omkring oss”, avslutade Ödgärd Andersson, vp, Ericsson.

Medverkande i seminariet var: Eva Lindström, statssekreterare, Näringsdepartementet, Lars Börjesson, ansvarig forskningsinfrastrukturer, Chalmers, Magnus Lundin, vd, SISP, Ödgärd Andersson, vp, Ericsson.
 

Innovationsupphandling – Hur upphandlar vi sådant som inte finns?



Hur utformas upphandlingar för att främja innovationskraft hos företag och vilka är framgångsfaktorerna? Det var två återkommande frågeställningar som dagens seminarium behandlade. Medverkade gjorde Charlotta Möller (Hållbart samhälle), Johan Lundström (Upphandlingsmyndigheten), Marie Ekström (Sectra), Louise Strand (Region Skåne) och Kristina Edlund (Kommunstyrelsen i Linköpings kommun).

Under seminariet konstaterades att kommunikation och mod är nyckelfaktorer för att innovationsupphandla framgångsrikt. På Region Skåne började man med att rita processer och fokuserade på hinder, vilket resulterade i ett ändrat synsätt där man gav juridiken mindre uppmärksamhet och koncentrerade sig på själva affären desto mer. Viktiga reflektioner var bland andra vikten av att sluta bli rädd för eventuella överprövningar, och istället kanske till och med se dem som ett kvitto på att man vågat tänka nytt.

Ett ledarskap som premierar modiga medarbetare, starka och kreativa inköpare lyftes fram, samt en ledning som vågar stå upp för misslyckanden och inte skuldbelägger medarbetare när en upphandling blivit överprövad. Vid rekrytering nämndes aspekten att rekrytera rätt person framför rätt kompetens, och att drivkraft och engagemang kan väga tyngre än rätt CV. Vikten av tidig dialog framhölls också för att ta reda på det precisa behovet och för att ge alla leverantörer en likvärdig chans att möta det. 
 

Hur betalar vi idag och imorgon?

I Almedalskalendariet

Hur löser man utmaningarna på betalningsmarknaden på bästa sätt? Under sdagens seminarium konstaterades att innovationer som ger oss nya möjligheter att betala behövs, och att en balans mellan de nya betalningssätten och användningen av kontanter måste skapas. För att lyckas med det har en innovationsupphandling initierats av Länsstyrelsen som beräknas gå in i test- och verifieringsfasen våren 2017.

Genom en statistisk uppskattning beräknas 1,5 miljoner människor i Sverige idag efterfråga en ny betalningslösning. I debatten lyftes synpunkten att en lösning som passar de som har det svårast, exempelvis synskadade, nyanlända och de som har det svårt ekonomiskt, ofta är en lösning som allmänheten har nytta av.

Publiken fick en övergripande introduktion i möjligheten med innovationsupphandlingar, vars syftet primärt är behovsidentifikation och att ge innovationer tillträde till den offentlig upphandlingens sfär. Det lyftes fram att Sveriges historia präglats av innovation och utveckling, i vilken kontanter har spelat en stor roll - men idag finns helt andra möjligheter. En framtid utan kontanter ansågs trovärdig, men just nu konstaterade riksbankens vice riksbankschef att de inte får ta bort kontanter som betalningsmedel.

I innovationsupphandlingens kommande faser efterfrågades bankernas synpunkter och idéer, och bankernas möjlighet till ökat förtroende och bättre image underströks. Även digital sårbarhet lyftes fram som ett nutida problem som kommer att växa i takt med digitaliseringens allt snabbare intåg, samt problematiken i att alla inte har råd att bli digitala på grund av priste på dagens smarta telefoner och surfplattor. Sista dagen att skicka in ett bidrag till upphandlingen är den 30 september 2016.

Medverkade gjorde Cecilia Skingsley (vice riksbankschef, Sveriges riksbank), Niklas Arvidsson (docent i industriell dynamik, forskar på mobila betalningar och framtidens betalsystem, KTH), Lars-Åke Edenfeldt (Head of Cash Management Operations, Danske Bank), Marie Halling (vd, Ica Banken), Bengt Hedlund (vd, Butikerna) och Christina Rehnberg (nationell samordnare för grundläggande betaltjänster och projektledare för innovationsupphandling, Länsstyrelserna).

 

Hur skapar vi tillväxt när robotarna tar över?

I Almedalskalendariet

Seminariet inleddes av roboten Ariel och bjöd på en mycket intressant uppvisning av dagens robotforskning och framtidens möjligheter. Publiken underhölls och svaret på frågan ”hur mycket tror du att någon som du skulle kosta?” ”mer än Zlatan…men det är kanske för lite”, möttes av skratt. Logiken bakom robotkonstruktionen bygger på att det räcker med att lära en robot något, istället för att behöva lära upp varje enskild robot – så som vi människor gör. Robotarna är anslutna till internet och kan därför dela kunskap med varandra, vilket resulterar i förmågan att de automatiskt kan uppgradera sig själva.

Det som särskiljer en robot från en maskin är förmågan att kunna agera utifrån sin omgivning och manipulera den. En intressant aspekt är att robotarna idag är konstruerade som människor för att vårt samhälle är byggd efter oss. Robotarnas framfart är dock inget att frukta enligt debatten, då robotarnas bidrar med framför allt effektivisering vilket frigör tid. Liknelsen gjordes med mobilen; precis som den underlättar vår vardag och vårt arbete så kan roboten hjälpa oss.

Det lyftes fram att vi ändå har arbeten kvar trots den tekniska utvecklingen, och det argumenterades emot att yrkeslivet är en övergående trend. Det spekulerades i att oron för att dagens arbetstillfällen ska försvinna är att det för första gången är de kvalificerade, roliga arbetena som hotas. Panelen var dock enhällig i ståndpunkten att teknikutvecklingen inte går att stoppa, och att robotarna bör omfamnas då mer välgrundade beslut går att ta med mer information som underlag. Tvärt om stärks vår konkurrenskraft. Det underströks att människan och roboten arbetar tillsammans, och att båda delar på produktivitetsökningen.

Medverkade i panelen gjorde Fredrik Löfgren (civilingenjörsstudent och robotexpert, Linköpings universitet), Fredrik Heintz (universitetslektor, Institutionen för datavetenskap (IDA) / Artificiell intelligens och integrerade datorsystem (AIICS)), Björn Jonsson (divisionschef för Process Automation, ABB) och Ariel (robot och moderator).

 

Investerar- och entreprenörsmingel

SVCA (Svenska Riskkapitalföreningen), Hjärna.Hjärta.CashFöretagarnaConnectSUP46Mannheimer Swartling Advokatbyrå - och vi, såklart - bjöd in till Almedalsveckans mötesplats och mingel för entreprenörer, investerare och beslutsfattare. Eventet bjöd bland annat på spännande tvåminuters-pitchar och invigningstalande samarbetspartners var eniga:

"Det är grymt att se entreprenörerna ta över Almedalen!"


#innovateswe