Almedalsveckan 2016:

Teamet bakom Visbyöverenskommelsen
Tisdag
Fossilfri mobilitet som tjänst, Visbyöverrenskommelsen, work/life integration år 2030, hållbar stadsutveckling, självkörande bilar, unga entreprenörer och inkubatorns roll - en bättre tisdag!

Workshop om Fossilfri mobilitet som tjänst

Tillsammans med Energimyndigheten och Swedish Incubators & Science Parks arrangerade Another Tomorrow en kreativ workshop för att dela data och insikter kring Fossilfri mobilitet som tjänst för personer och varor.

Seminariet bjöd bland annat på Live session med Darja Isaksson, delade insikter från regionala förstudier och en kreativ workshop som identifierade Öppen data som fokus för höstens kommande innovationsutmaning inom Mobilitet som tjänst, liksom för efterföljande test- och verifieringsarbete i resan mot innovationsupphandling.

#intelligentmobility

Jobbet 2030 – hur kommer vi arbeta på framtidens arbetsplats?

I Almedalskalendern

Kairos Future arrangerade ännu en fullsatt trendspaning, denna förmiddag under tema Framtidens Arbetsplats. ”Nio-till-fem i öppet landskap? Inte det. Sharing och co-working då? Eller blir vi alla globala arbetsnomader? Och vilka krav ställer kommande generationer på sin arbetsplats? – ungefär så lät frågeställningarna.

Här lyftes utmaningar kring trendiga co-working spaces ("Jag har jättesvårt med öppna kontorslandskap. Fråga mig inte om att fika med dig, jag kom hit för att jobba"). Aktivitetsbaserade arbetsmiljöer kom upp som en potentiell lösning (”Jag vill inte sitta i bollhav och mixtra med kemi liksom”).

På ämnet digitala nomader låg huvudsakligt fokus på millenials (den digitala generationen) och deras vanor. IRL (internetspråk för in real life) byts ut mot AFK (away from keyboard) när gränserna mellan digitalt och verkligt liv suddas ut. ”I sociala medier blir det verkliga livet snarare rekvisita för det digitala”.

Apropå det kom panelen in på ämnet Work Life Integration, kontorskultur och kreativitet. Ska livet delas in i arbets- respektive fritidsmoduler eller är det klokare att se helheten? Mät tillvaron i energi, snarare än i tid var det enhetliga budskapet samtidigt som det vilar en viss oro över unga arbetstagares ”jag jobbar dygnet runt för att det är så roligt”-attityd. Hur länge orkar man det?

Alltså. Som arbetsgivare handlar det om att skapa så attraktiva arbetsmiljöer som möjligt (”2022 kommer vi ha kreativitetsrum som mötesrum”), för att locka och bevara talanger. Men lika viktigt är att vara en god förebild i fråga om work/life balance och i det, uppmuntra till en rik fritid med utrymme för återhämtning.

Dagens tankesmedja bestod av Johanna Frelin, vd, Tengbom, Emanuel Karlsten, krönikör, Göteborgs-Posten, Lena Apler, grundare, Collector, Carl-Henrik Lagnefors, evp/hr & marketing, Senab och Ulf Boman, senior partner på Kairos Future.
 

Visbyöverenskommelsen – Hur kan pengarna följa idén genom innovationssystemet istället för tvärtom?

I Almedalskalendariet



Stor uppsamling när initiativtagarna från organisationerna bakom Visbyöverenskommelsen (SISP, Chalmers, RISE och Swedish ICT) höll sitt frukostseminarium för att berätta om insikterna efter ett år av gemensamt arbete.

Bakgrunden till Visbyöverenskommelsen är att Sverige och världen har trätt in i den största samhällsomvälvningen sedan industrialiseringen. För att möta de nya villkor som digitaliseringen ställer på innovationssystemet, krävs en flexibel infrastruktur som låter idéer färdas snabbare från forskning till företag. I arbetet med Visbyöverenskommelsen har man identifierat fyra olika typfall där behovet blir extra tydligt och idéer för nya företag och innovationer skulle vinna på bättre samverkan mellan lärosäten, forskningsinstitut och inkubatorer och science parks.

Linnea Lindau, vd Chalmers Ventures betonar att det inte alltid är så att forskaren själv som vill ta en idé vidare utan att det måste finnas ett innovationssystem som sluter upp och där en entreprenör kan ta vid ett forskningsresultat och ta en idé vidare.

I korthet har Visbyöverenskommelsen identifierat fyra stycken typfall:

1) Lärosätet och inkubatorn – Lärosäten samverkar med inkubator för att verifiera idéer mot marknaden och kommersialisera idéer i nya företag. Entreprenören möter forskaren och gör business av forskningsresultaten. Behov: Att välja lämplig inkubator för affärsutveckling och mall för ägarstruktur.

2) Forskningsinstitutet och inkubatorn. Forskningsinstitut samverkar med inkubator för att omvandla tillämpad forskning till en innovation i ett nytt uppskalningsbart företag. Behov: En entreprenör som kan driva innovationen i den tidiga kritiska fasen, bilda bolag och skapa ägar- struktur.

3) Forskningsinstitutet, innovationsmiljön och företaget. Innovationsmiljöer bidrar till att tillgängliggöra forskningsinstitutens erbjudande till företag. Behov: Tidigt i företagens utveckling använda tillämpad forskning för testbäddar och provproduktion. Att välja lämplig inkubator för affärsutveckling samt bilda företag och skapa ägar- och incitamentsstruktur.

4) Organisationer inom offentlig sektor och näringsliv samverkar med inkubator, science park, forskningsinstitut eller lärosäte för utveckling av lösningar. Behov: Facilitering av innovationsprocesser för att utveckla nya lösningar för identifierade behov.

Marknaden är drivkraften för att identifiera och utveckla samverkansområden och använda resurser tillsammans i behovsstyrda processer som involverar entreprenörer, forskare, idébärare och affärsutvecklare. Visbyöverenskommelsen arbete ligger enbart i sin linda och med stor potential fortsätter arbetet nu framåt i samverkan mellan organisationerna.

Deltagare i seminariet var: Fredrik Hörstedt, vicerektor nyttiggörande, Chalmers tekniska högskola, Magnus Lundin, vd, SISP Swedish Incubators & Science parks, Anders Ösund, affärsutveckling, RISE Research Institutes of Sweden, Tommy Höglund, processansvarig, Printed Electronics Arena, Anna Ragén, chef externa relationer, Örebro universitet, Linnéa Lindau, vd, Chalmers Ventures

 

Så blir Sverige självkörande

I Almedalskalendariet

Mercedes Benz adresserade den mobilitetsrevolution som vi just nu befinner oss i, med bland andra Maja Brisvall (VD för Quantified Planet och ledamot i Digitaliseringskommissionen), Said Abdu (riksdagsledamot (L), Trafikutskottet), Jonas Bjelfvenstam (Regeringens utredare av självkörande fordon samt Generaldirektör VTI), Erik Levander (Sveriges kommuner och landsting), Peter Larsson (Sveriges Ingenjörer) och Mats Rosén (DSV Road Sverige) i panelen.

Publiken presenterades för ett framtidsscenario som snabbt visade sig vara allt annat än science fiction: självkörande bilar är inte en framtidsvision, de finns redan här och nu. I år har det släppts ett lagförslag för testkörning av självkörande bilar, och senare i år väntas en introduktion av helt eller delvis självkörande fordon. Komfort och säkerhet var ledorden i debatten, där självkörande fordon anses kunna göra trafiken säkrare då olyckor ofta inträffar till följd av en mänsklig faktor. På det temat presenterade Mercedes Benz marknadens första autobromssystem som upptäcker fotgängare och bromsar i tid.

Det konstaterades också att körskollärare inte kommer att finnas när dagens 11-åringar blir myndiga. Intressanta reflektioner var bland annat att det med självkörande bilar kan mycket plats sparas när garagen byggs med lägre takhöjd eftersom passagerarna kan släppas av innan bilen når ett parkeringshus. Datainsamling förvänts vidare kunna bidra starkt till utformandet av framtidens smarta städer, vindrutetorkare kan exempelvis berätta hur mycket det regnar i en stad.

Självkörande bilar förväntas facilitera omställningen till ett hållbart samhälle, och den bästa chansen ansågs vara att styra om transportflottan.
 

Medel som bidrar till en hållbar stadsutveckling – ny satsning från Naturvårdsverket

I Almedalskalendariet

Klimatklivet minskar de klimatpåverkande utsläppen. Innovationer för hållbara städer – spetstekniker och systemlösningar – ger smarta och hållbara städer med ny teknik. Sanering av förorenade områden skapar nya möjligheter för bostadsbyggande. Sanering av förorenade områden skapar nya möjligheter för bostadsbyggande. Användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar ger miljövänliga städer.

Kommuner, landsting, företag och organisationer har möjlighet att söka dessa nya medel som Naturvårdsverket avsatt 1 miljard kronor per år under de kommande åren. Programmen består av tre olika inriktningar som 1) utgörs av klimatinvesteringar (klimatklivet) 2) sanering och 3) innovationer för hållbara städer – spetstekniker och systemlösningar (i samarbete med Boverket och Energimyndigheten). Här finns möjligheter för innovationssystemet i allmänhet, och inkubatorer och science parks i synnerhet, att spela en viktig roll i strategiska framtidsfrågor.

Deltagare i seminariet var Chris Österlund, Chef för ekonomi och finans, Sabo, Nanna Wikholm (Klimatklivet), handläggare, Naturvårdsverket, Jeanette Häggrot, handläggare, Naturvårdsverket, Carl Mikael Strauss, sektionschef, Naturvårdsverket (ansvarig innovationer för hållbara städer), Björn Risinger, generaldirektör, Naturvårdsverket, Martin Willén, Biträdande stadsbyggnadschef, Örebro kommun och Karolina Skog, Miljöminister (MP).
 

Har inkubatorn spelat ut sin roll? – givetvis inte!

I Almedalskalendariet



De svenska inkubatorerna ska generera fler nya kunskapsintensiva tillväxtföretag. Men utvecklingen går mot färre forskningsidéer, lägre innovationspotential och mindre spridningseffekter. Blir innovatören entreprenör i inkubatorerna eller har de spelat ut sin roll? Detta är frågeställningen i ett seminarium som problematiserar ett sjunkande inflöde av affärsidéer från universiteten till inkubatorerna.

Rapporten som presenteras pekar ut några möjliga skäl till detta, att akademiandelen faller på grund av att inkubatorer väljer bort idéerna. Det kan också bero på det behövs ett särskilt utrymme för akademiandelen i inkubatorprogrammen. Det sista skälet som presenteras är att det behövs andra vägar för universiteten att bidra till avknoppningsföretag med innovativt innehåll. Andra slutsatser är att förbättra möjligheten att utvärdera effekter av inkubatorer genom registrering av sökande. Mer forskning behövs om långsiktiga effekter av akademiskt entreprenörskap.

”Det viktiga är att se över vad det minskade inflödet beror på och se vad man kan göra åt det”, sa Magnus Lundin, VD Swedish Incubators & Science Parks.

Medverkande i seminariet som arrangerades av Örebro universitet, Karlstad universitet, Mittuniversitetet och Linnéuniversitetet var Olof Ejermo, Docent, Lunds universitet, Johan Eklund, VD, Entreprenörskapsforum, Anna Ragén, Avdelningschef och VD, Örebro universitet och Örebro universitets Holding AB, Magnus Lundin, VD, SISP, Johan Schnürer, Örebro universitet och Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.
 

BBQ med Sveriges unga entreprenörer

Som avrundning på en intensiv tisdag co-hostade Swedish Incubators & Science Parks en grillkvällen i Entreprenörshuset strax utanför ringmuren, tillsammans med YEoS - Young Entrepreneurs of Sweden. YEoS en organisation för utvalda unga entreprenörer i Sverige, som skapar sammanhang för värdeskapande utbyte mellan medlemmar. Kvällen bjöd på trevligt nätverkande och goda grönsaksspett från grillen.


#innovateswe